Att bota fartblindhet

Våra vardagliga stresshormon-nivåer är numera tokhöga, och i några fall leder det till direkt ohälsa. Det är påfrestande att alltid ha kroppen i högsta beredskap. Det är genom yttre, men framförallt den inre stressen (skapad av våra egna tankar) där den svåraste stressen skapas. Det är också här vi behöver fokusera för att nå vägen till ett liv i balans. En kalibrering av hur vi ser på och hanterar tid är nödvändig. Denna lilla krönika kommer inte att innehålla teknisk beskrivning eller check-listor, utan snarare ett mer filosofiskt förhållningssätt till vår relation med tid.

“Det är ett intressant tankefel att vi tror att vi kan kontrollera våra dagar och minuter. Ju mer vi försöker desto sämre mår vi! ”

Planering, kalendrar, scheman, action plans. Vi har lärt oss att fylla varje standardiserad period, som vi kallar timmar, med innehåll för framtiden. Vi försöker skapa vår egen framtid. Men som bekant så är ju förändringar det enda konstanta. Vi missbedömer gärna vår egen eller andras tajming, saker faller bort, men allt som oftast tillkommer istället nytt oväntat innehåll som också ska in i samma periodiserade timma. Det blir överfullt, saker faller ur, glöms bort, och kvar blir kaos. Och stress frodas i kaos. Mums för katekolaminerna i kroppen!

Einstein hade rätt

Visst kan du ibland uppleva att tiden flyger fram. Och ibland kryper den plågsamt långsamt. Du är inte ensam. Även fysiker som Einstein delade insikten om att det finns två parallella tidsspann. Den verkliga tiden och vår uppfattning av tiden.

Einstein bekymrade sig faktiskt över vår mänskliga upplevelse av tid, och att den inte finns beskriven i fysiken. Det är så mycket kvar att upptäcka och förstå. Han lär ha sagt att nuet inte ryms inom vad som är möjligt inom naturvetenskapen. Så om vi alla är överens om att det finns verklig tid, och upplevd - finns det samband mellan dessa tider?

Och hur kan vi kontrollera vår upplevda tid i större utsträckning? Genom att reflektera och filosofera!

Nuet är en högst personlig upplevelse. Vi känner vårt här och nu. Men vetenskap sysslar dessvärre inte med känslolivet. Kanske ska vetenskapen då inte heller söka svaren på hur nuet är konstruerat? Då är vi utelämnade till filosoferna och vår egen förmåga att tänka.

Relativitetsteorin omdanande synen på tiden. Det var Einsteins stora upptäckt. Tid är relativt till med vilken hastighet vi färdas i rymden. Med den insikten kom många obesvarade frågor som vetenskapen fortfarande brottas med. Vad ÄR tid? Vad är nu? Kan vi påverka tiden? Det tar tid innan vi vet, om någonsin. Men - det har liksom ingen betydelse här i Andromeda-galaxen. ”Nu” är liksom ”här” ett lokalt begrepp. Mitt här är någon annans där. Mitt nu är någon annans framtid eller historia. Vi äger alltså själva vår uppfattning om tid. Och vi kan ändra vårt förhållande till den! I samma sekund det sker så tar vi med oss ett bättre utrustat jag in i framtiden. Lockande, eller hur!

Vi behöver ett nytt sätt att tänka kring tid. Kanske behöver vi prova tanken att vi trots allt får vad vi förtjänar eller önskar inom en viss tidsrymd? Kanske har vi redan fått det? Kanske var det inte meningen vi skulle ha det?

När jag betraktar tiden på det enda pålitliga sätt jag kan, nämligen bakåt, inser jag att mycket hamnat i min väg, visdom, upplevelser, milstolpar, svårigheter och framgång på sätt som jag inte ens kunnat föreställa mig.

Med tiden blev det som det blev, och det allra mesta har jag inte ångrat. Kanske är det bäst att lita på att allt med tiden löser sig. Till viss del helt utan min påverkan.

Det här betyder inte att vi ska avstå från göra det bästa vi kan av vår tid, eller undvika att planera eller vara delaktiga i vad som kommer i vår väg. Tanken jag vill att vi provar är att vi inte får tillgång till vår framtid bara om vi försöker bemästra tiden. Gör vad du kan nu, och lite på din förmåga att få det löst i framtiden. När vi tittar i backspegeln så har också det mesta gått vägen eller hur?

Vi kan ägna en del av vår vakna tid att verkligen göra övningen viktigt/bråttom. Du vet den där dessa axlar korsas och skapar en fyrhörning. Därefter kan stora delar av det vi vill uträtta, det andra kräver av oss, och våra önskade mål (och måsten) fogas in. Med tiden lär vi oss att göra detta direkt vid första anblick.

När du är stressad ta en micro-paus, gå runt kvarteret, bjud på ett leende, sätt på musik du tycker om eller spendera tiden med att tänka på något du inte hunnit tänka på sista tiden. Hitta övningar som hjälper dig andas och få in syre för att hitta fokus, fundera på varför du gör som du gör. Tänk på HUR du tänker. Vilka tankebanor går igång när du känner dig stressad. Vad kan du göra för att ändra på det.

“Och så den viktigaste frågan 2021 - som jag kommer att återkomma till - VEM vill du vara just här och nu?”

Kanske söker du upp en sparringpartner och påbörjar ett lugnare stressfriare år tillsammans. Kanske tar du kontakt för att unna dig egentid i form av coaching, eller boka en föreläsning? 

Vem vet vad du gör från och med nu?

Time will tell.